Jag är en krigare.
Ung och stolt jag är en kriiiigare med tro på mig går livet vidare. Jag lyssnar på Eva Dahlgren så nu vet jag vilket mantra jag kommer ha i hjärnan resten av veckan.
Jag har kontakt med några som har samma typ av ME som jag. Alla jag pratat med har mer eller mindre lust att dö. En jobbig sak för de flesta är ensamheten. Man blir lätt ensam om man bara kan ligga i en säng, speciellt om man lever ensam.
Utan att låta allt för klychig så skulle jag vilja påstå att jag aldrig hade klarat det här utan vänner och familj. Extra speciell är min man som gör allt för mig.
När jag känner mig deppig och tycker att jag har det fruktansvärt på alla vis tänker jag på hur underbart det kommer att bli när jag kan bo med min man i vår lägenhet.
Jag tänker inte leva ett liv där jag söker världen över efter läkare som kan bota mig. Jag tänkte vila och njuta av det jag har och vänta på att läka så småningom. För jag är ju trots allt ung och stolt, jag är en krigare.
